Wordfeud-ordbok

Er ÅK tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

2

Poäng

7

Bokstavpoäng

Å4K3

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Annat

åk - årskurs
far, kärra

Substantiv

åk - fordon
åk - enstaka tävlingslopp
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

åk - instans av att åka; "Nu ska vi se om han klarar att behålla ledningen som han skaffade sig i första 'åket'."; "Ska du med på ett 'åk'?"
åk - (slang) häftig bil
åk - kortform för åktur

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att åka
  • Nutid
    åker
  • Dåtid
    åkte
  • Supinum
    har|hade åkt
  • Imperativ
    åk!
  • Passiv
  • Grundform
    att åkas
  • Nutid
    åks / åkes
  • Dåtid
    åktes
  • Supinum
    har|hade åkts
  • Particip
  • Presens
    åkande
  • Perfekt
    en åkt
    ett åkt
    den|det|de åkta

Substantiv

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (ett) åk
  • Bestämd form (ent.): åket
  • Obestämd form (fl.): åk
  • Bestämd form (fl.): åken
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (ett) åks
  • Bestämd form (ent.): åkets
  • Obestämd form (fl.): åks
  • Bestämd form (fl.): åkens

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

åka - färdas (med fordon); "åka skidor"; "åka bil"; "åka till Stockholm"
bege, fara, färdas, kuska, pysa, resa
åka - förflyttas (oavsiktligt); "boken åkte i golvet"
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

åka - färdas; flytta; med avsikt ändra vilken plats man befinner sig på; "Vi 'åker' till Stockholm imorgon."
åkå (orsamål)
åka - avskedas; upphöra att vara anställd hos sin arbetsgivare
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

OmegaWiki Dictionary Ω

  • åka
    Att förflytta sig från en plats till en annan som ligger längre iväg.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • åka, fsv. äka (med uddljudsförläng-ning, ss. i åker el. av, av), åka (ipf. ok, såsom ännu t. ex. Columbus o. i dial., liksom t. ex. sköp) = isl. åka, da. age; i fornspr. även 'köra' såsom ännu i dial.; besl. med lat. agere, driva, föra (se agera), grek. ågö ds., sanskr. åjati, går, driver, med motsv. stam även i kelt. spr. o. armen. Jfr åker, ackja o. äcka. - Samma verb är möjl. ägs.acan, smärta, göra ont (meng. ipf. ook; eng. ache); i så fall med ungef. samma betyd.-specialisering som i värka; jfr även sv. köra om vissa smärtor (t. ex. i tänderna) osv. - Jfr Å sak a under ås 2.

Ord Def. Poeng