Wordfeud-ordbok

Er ÄLSKADE tillatt i Wordfeud?

Annonsering

Bokst.

7

Poäng

13

Bokstavpoäng

Ä4L2S1K3A1D1E1

Definitioner

Adjektiv

  • Positiv: älskad
  • Komparativ:
  • Superlativ:

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att älska
  • Nutid
    älskar
  • Dåtid
    älskade
  • Supinum
    har|hade älskat
  • Imperativ
    älska!
  • Passiv
  • Grundform
    att älskas
  • Nutid
    älskas
  • Dåtid
    älskades
  • Supinum
    har|hade älskats
  • Particip
  • Presens
    älskande
  • Perfekt
    en älskad
    ett älskat
    den|det|de älskade

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

älska - känna kärlek till, vara kär i; "älska god mat"; "jag älskar dig"; "du älskar att reta mig"
hålla av
älska - ligga med någon, ha samlag; "jag har aldrig älskat med henne"
idka samlag, samlag
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

älska - tycka mycket bra om; känna kärlek (till); "Jag 'älskar' dig."; "Hon ville 'älska' med honom, men han ville bara ha sex."
hata
älska - ha kärleksfullt samlag
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • älska, fsv. celska, omhulda, omfatta, sluta sig till, älska = isl. elska ds., da. elske, 'lieben', ett speciellt nordiskt ord, avlett av isl. elskr, som hyser kärlek till (a/), av *eliskr, ackus. *alskan, väl till germ. *alan, föda osv. (se alster, älas); jfr da. opelske, uppfostra, ä. da. elske paa dyr, föda upp. Alltså egentl.: uppföda, o. sedermera överflyttat på känslans område, alldeles som det till betyd, motsatta hata, som urspr, betyder 'förfölja'. De i fsv. förekommande äldre betydelserna uppträda stundom atm. på 1600-t. Då den nuvarande betyd, av älska ty dl. utvecklats på nordisk botten, måste de nord. språken ha egt andra uttr. för denna betyd. Ett sådant är isl. fr ja (dock ej uppvisat i fsv.) = got. frijön, ägs. fréo(g)an (se det etymol. identiska lånordet fria o. frände), varjämte möjl. redan i for-litterär tid något ord gått förlorat, som motsvarat antingen fhty. linbén, linbön (ty. lieben) el. avljud stormen ägs. luftan (eng. loue), till ljuv, lov l, 2 osv. (fsv. linva, göra bevågen, locka o. d., är ett speciellt fsv. denominativum till adj. liiwer). - Den Herren älskar, den a gar han, efter Ebr. 12: 6 (hvem . .); jfr Sal. Ordspr. 3: 12 (straffar). - Äl-skansvärd, se värd l slutet. - Älskare o. älskarinna i förb. vara ngns ä. o. d., nu blott (urspr, eufemistiskt) om illegitima förbindelser, i denna anv. stundom redan under senare hälften av 1700-t., t. ex. Botin 1766; förr i betyd, 'älskade, trolovad o. d.', såsom ännu in på 1800-t., t. ex. Atterbom Minnen, Kolmodin 1831 (som övers, av lat. sponsus), Almquist 1834: 'våra forna älskarinnors fläckfrihet'. Betyd.-växlingen synes ha försiggått vid mitten av 1800-t.; jfr Blanche 1865: 'hans älskarinna? Nej. Men jag älskar honom, tillade hon . . Ordet älskarinna är något misskrediteradt, även i Paris'. 'Älskare' i modern betyd, hette under 1800-t:s förra hälft ofta amant. Samma betyd.-förskjutning även hos da. elsker o. elskerinde samt fra. amant\ jfr under mätress. Den äldre betyd, kan i viss mån anses bevarad i teaterspr. förste älskare, första älskarinna. - Ä l s k l i n g, Gjörwell i brev 1774 (O. Sylwan En Stockholmskrönika s. 95): 'Riks-rådinnan Fersen var den enda, som ej kunde finna sig i det uttrycket: älskling' (i betyd, 'amant'; använt av Sotberg i hans övers, av Voltaires Zayre 1774), Thorild 1778 o. 1782 (: älsklinge), Lidner o. 1785, Kellgren 1792, Adlerbeth (älskare), J. G. Oxenstierna (älskande, älskare), Geijer 1809: 'mitt hjärtas älskling' (om sin fästmö), Tegnér 1823: 'En vän och älskling af Gustaf III'; sannol. av Sotberg företagen nybildning (möjl. efter ty. liebling); till älskling såsom brottsling, ensling, odugling (vekling) till motsvar. adj. på -lig. - Älskog, fsv. wlskogher, celskoghe = isl. elsk(h)ugi, da. elskov, till älska o. håg; alltså med bortfallet h. Jfr om dylika bildningar under håg. I fsv. även om t. ex. Guds el. moderlig kärlek; sedermera i regel blott om könskärlek ('erotik'), nu vanl. med skämtsam anstrykning. - Det gamla vbalabstr. älskan kvarlever nu blott i sammans, nitälskan (1619 osv.).

Ord Def. Poeng