Wordfeud-ordbok
Er ÄLSKADE tillatt i Wordfeud?
JA! ÄLSKADE är tillåtet i Wordfeud och ger dig 13 poäng.
Annonsering
Bokst.
7
Poäng
13
Bokstavpoäng
Ä4L2S1K3A1D1E1
Definitioner
Adjektiv
-
Positiv: älskad
-
Komparativ:
-
Superlativ:
Verb
-
Aktiv
-
Grundformatt älska
-
Nutidälskar
-
Dåtidälskade
-
Supinumhar|hade älskat
-
Imperativälska!
-
Passiv
-
Grundformatt älskas
-
Nutidälskas
-
Dåtidälskades
-
Supinumhar|hade älskats
-
Particip
-
Presensälskande
-
Perfekten älskadett älskatden|det|de älskade
Folkets lexikon 
Verb |
||
| älska - känna kärlek till, vara kär i; "älska god mat"; "jag älskar dig"; "du älskar att reta mig" | ||
| hålla av | ||
| älska - ligga med någon, ha samlag; "jag har aldrig älskat med henne" | ||
| idka samlag, samlag | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Verb |
||
| älska - tycka mycket bra om; känna kärlek (till); "Jag 'älskar' dig."; "Hon ville 'älska' med honom, men han ville bara ha sex." | ||
| hata | ||
| älska - ha kärleksfullt samlag | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- älska, fsv. celska, omhulda, omfatta, sluta sig till, älska = isl. elska ds., da. elske, 'lieben', ett speciellt nordiskt ord, avlett av isl. elskr, som hyser kärlek till (a/), av *eliskr, ackus. *alskan, väl till germ. *alan, föda osv. (se alster, älas); jfr da. opelske, uppfostra, ä. da. elske paa dyr, föda upp. Alltså egentl.: uppföda, o. sedermera överflyttat på känslans område, alldeles som det till betyd, motsatta hata, som urspr, betyder 'förfölja'. De i fsv. förekommande äldre betydelserna uppträda stundom atm. på 1600-t. Då den nuvarande betyd, av älska ty dl. utvecklats på nordisk botten, måste de nord. språken ha egt andra uttr. för denna betyd. Ett sådant är isl. fr ja (dock ej uppvisat i fsv.) = got. frijön, ägs. fréo(g)an (se det etymol. identiska lånordet fria o. frände), varjämte möjl. redan i for-litterär tid något ord gått förlorat, som motsvarat antingen fhty. linbén, linbön (ty. lieben) el. avljud stormen ägs. luftan (eng. loue), till ljuv, lov l, 2 osv. (fsv. linva, göra bevågen, locka o. d., är ett speciellt fsv. denominativum till adj. liiwer). - Den Herren älskar, den a gar han, efter Ebr. 12: 6 (hvem . .); jfr Sal. Ordspr. 3: 12 (straffar). - Äl-skansvärd, se värd l slutet. - Älskare o. älskarinna i förb. vara ngns ä. o. d., nu blott (urspr, eufemistiskt) om illegitima förbindelser, i denna anv. stundom redan under senare hälften av 1700-t., t. ex. Botin 1766; förr i betyd, 'älskade, trolovad o. d.', såsom ännu in på 1800-t., t. ex. Atterbom Minnen, Kolmodin 1831 (som övers, av lat. sponsus), Almquist 1834: 'våra forna älskarinnors fläckfrihet'. Betyd.-växlingen synes ha försiggått vid mitten av 1800-t.; jfr Blanche 1865: 'hans älskarinna? Nej. Men jag älskar honom, tillade hon . . Ordet älskarinna är något misskrediteradt, även i Paris'. 'Älskare' i modern betyd, hette under 1800-t:s förra hälft ofta amant. Samma betyd.-förskjutning även hos da. elsker o. elskerinde samt fra. amant\ jfr under mätress. Den äldre betyd, kan i viss mån anses bevarad i teaterspr. förste älskare, första älskarinna. - Ä l s k l i n g, Gjörwell i brev 1774 (O. Sylwan En Stockholmskrönika s. 95): 'Riks-rådinnan Fersen var den enda, som ej kunde finna sig i det uttrycket: älskling' (i betyd, 'amant'; använt av Sotberg i hans övers, av Voltaires Zayre 1774), Thorild 1778 o. 1782 (: älsklinge), Lidner o. 1785, Kellgren 1792, Adlerbeth (älskare), J. G. Oxenstierna (älskande, älskare), Geijer 1809: 'mitt hjärtas älskling' (om sin fästmö), Tegnér 1823: 'En vän och älskling af Gustaf III'; sannol. av Sotberg företagen nybildning (möjl. efter ty. liebling); till älskling såsom brottsling, ensling, odugling (vekling) till motsvar. adj. på -lig. - Älskog, fsv. wlskogher, celskoghe = isl. elsk(h)ugi, da. elskov, till älska o. håg; alltså med bortfallet h. Jfr om dylika bildningar under håg. I fsv. även om t. ex. Guds el. moderlig kärlek; sedermera i regel blott om könskärlek ('erotik'), nu vanl. med skämtsam anstrykning. - Det gamla vbalabstr. älskan kvarlever nu blott i sammans, nitälskan (1619 osv.).