Scrabble-ordbok

Er SJUNGA tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

16

Bokstavpoäng

S1J7U4N1G2A1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

sjunga - frambringa (musikaliska) toner med rösten; "hon sjöng några melodier"; "näktergalen sjunger"; "vinden sjunger i telefontrådarna"; "sjunga ut ("säga sin mening med eftertryck")"

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

sjunga - frambringa melodier med rösten; "Vad fåglarna 'sjunger' vackert!"

OmegaWiki Dictionary Ω

  • SJUNGA
    Att skapa harmoniska ljud med rösten.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • sjunga, fsv. slunga (med brytning liksom siunka) - isl. syngva (med w-omljud), da. synge, got. sig g wän (även: föreläsa), ffris. sionga, fsax., fhty., ägs. singan (i fhty. även: föreläsa, t. ex. Otfrid, o. kraxa; ty. singen, eng. sing); allm. germ. st. vb *singwan = ie. *sengUh-, vartill sannol. grek. omphé (av ie. *so/?#"/?ä), röst, orakel; jfr f. ö. sång o. singla. - Med avs. på betyd.-växlingen 'sjunga' ~ 'läsa', jfr bulgar, kniga péja, läsa en bok: fslav. péti, sjunga. - Sång i modern mening var väl för de förhistoriska folken okänd: vad som därmed betecknades, motsvarade snarast det föredragningssätt, som i förbleknad form kvarlever i den prästerliga predikotonen. Jfr under k vä d a. - I got. även liupön, till Ij u d. En rätt spridd indoeur. beteckning är kan- i lat. canere (se hane o. kantor); om grek. aeidö, sjunger, se ode; om sanskr. gayati, litau. gédöli ds. under kvida. Jfr även gala. - A. nsv., sv. dial. imperf. sång har utvecklats av fsv. sang (= ty. osv.) som lång, stång av läng-, stäng. Å. nsv., sv. dial. söng beror på analogisk ombildning av samma slag som i sönk, sjönk, för äldre sank; utförligt härom Lundberg 2:dra st. verbalkl. s,. 147 f. Det från inf. o. pres. i böjningen inträngda j uppträder redan i fsv., t. ex. siwngo, siwngin. - Var fågel sjunger efter sin näbb, fsv. hwcer fivgel sywn-gher, som hans nceb cer woxethy motsv. i ty. m. fl. spr.

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att sjunga
  • Nutid
    sjunger
  • Dåtid
    sjöng
  • Supinum
    har|hade sjungit
  • Imperativ
    sjung!
  • Passiv
  • Grundform
    att sjungas
  • Nutid
    sjungs / sjunges
  • Dåtid
    sjöngs
  • Supinum
    har|hade sjungits
  • Particip
  • Presens
    sjungande
  • Perfekt
    en sjungen
    ett sjunget
    den|det|de sjungna

Ord Def. Poeng SAOL14