Scrabble-ordbok

Er RO tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

2

Poäng

3

Bokstavpoäng

R1O2

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

ro - lugn och stillhet; "slå sig till ro med en bok"; "promenera i allsköns ro"; "lugn och ro"; "arbetsro"
lugn

Verb

ro - driva fram en båt med åror
lugn, vila
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

ro - lugn, stillhet
oro (motsatspar)
ro - det att roa sig; det att vara road

Verb

ro - framföra mindre båt eller liknande med åror
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. ro, höft, t. ex. Gyllenius 1652: roon (best. f.). Enl. Noreen V. spr. 3: 90 väl samma ord som no. rö f., ringformig omslutning, holk, av urnord. *wra(n)hö-, varav w rö- med [-ljudlags-en-] {+ljudlags- en+} ligt bortfall av w före r -f- ö även i östnord, språk, medan t. ex. i genit. w kvarstår före ä, från vilka kasus vrå utgår; egentl.: böjning, krökning; se f. ö. vrå o. vränga. Med avs. på betyd.-utvecklingen jfr i så fall under höft o. i fråga om växlingen rö o. vrå: rota o. ä. da. vraade samt sv. dial. ön o. sv. van. Då emellertid ordet i dess svenska betyd, står isolerat, kunde man med Falk-Torp s. 937 snarare tänka sig, att ordet vore en nybildning till det som plur. uppfattade sv. dial. rör, ljumske (jfr isl. hrårar f. plur., da. dial. r0re; ävensom sv. dial., fsv. ros o. no. r0yr, varjämte sv. dial. res = no. reis-, en i formellt o. etymologiskt avs. dunkel grupp). Men häremot talar i sin tur den bestämda betyd.-skillnaden.
  • 2. ro, vila, fsv. rö - isl. rö, da. rö, mlty. röwe, rouwe, fhty. ruowa (ty. ruhe), ägs. röiv, av germ. *röwö-, jämte *ro£wö- i mlty. räwe, fhty. rdwa; jfr grek. eröe, upphörande, vila (av *eröizö). - Härtill: vb roa (sig), till rö i den i ä. sv. o. ä. da. uppträdande sekundära betyd, av 'nöje, tidsfördriv' (egentl.: under vilan), ä. nsv. ro(a) sig, vila sig, ännu t. ex. Swedberg, i ä. nsv. (ofta) o. i vissa dial. roga sig (jfr till ljudutvecklingen under mogen, trogen), fsv. röa(.s), ha rö; jfr m oj a sig. - Rolig, i ä. (n)sv. 'lugn', ännu hos Stagnelius, fsv. röliker, lugn, da. rolig ds. - De många gård- o. villanamnen på -rö, t. ex. Sofiero, An ner o osv., med möts var. i Danmark, äro efterbildningar av ty. -ruhe i t. ex. Karlsruhe. Se Sahlgren Vad skall villan heta? s. 9. - Gotiskan, där möts v. ord ej är uppvisat, har i stället rimis n., besl. med grek. éréma, lugn, vila, sanskr. ramate, vilar o. d., litau. rim//, vara lugn, osv.
  • 3. ro, vb, fsv. rö, roa = isl. roa (ipf. rera), da. rö, mlty. råjen, mhty. riiejen, ägs. röwan (eng. row), av ie. roten ere i lat. remus, åra, grek. eréies, roddare, sanskr. arilram, roder, osv. Jfr rodd, roder. - Med avs. på -w- i ägs. röwan jfr ägs. gröwan (- gro), blöwan, blomstra (jfr blomma) m. 11.

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att ro
  • Nutid
    ror
  • Dåtid
    rodde
  • Supinum
    har|hade rott
  • Imperativ
    ro!
  • Passiv
  • Grundform
    att ros
  • Nutid
    ros
  • Dåtid
    roddes
  • Supinum
    har|hade rotts
  • Particip
  • Presens
    roende
  • Perfekt
    en rodd
    ett rott
    den|det|de rodda

Substantiv 1

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (en) ro
  • Bestämd form ron
  • Genitiv
  • Obestämd form (en) ros
  • Bestämd form rons

Substantiv 2

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) ro
  • Bestämd form (ent.): ron
  • Obestämd form (fl.): ror / ron
  • Bestämd form (fl.): rorna / rona
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) ros
  • Bestämd form (ent.): rons
  • Obestämd form (fl.): rors / rons
  • Bestämd form (fl.): rornas / ronas

Substantiv 3

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (en) ro
  • Bestämd form (ent.): rot / roet
  • Obestämd form (fl.): ron / ro
  • Bestämd form (fl.): roen / rona
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (en) ros
  • Bestämd form (ent.): rots / roets
  • Obestämd form (fl.): rons / ros
  • Bestämd form (fl.): roens / ronas

Ord Def. Poeng SAOL14