Scrabble-ordbok

Er BRUTEN tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

6

Poäng

12

Bokstavpoäng

B4R1U4T1E1N1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Adjektiv

bruten - som har brutits

Adjektiv

  • Positiv
    en bruten
  • ett brutet
  • den|det|de brutna
  • Komparativ
    en|ett|den|det|de brutnare
  • Superlativ
    är brutnast
  • den|det|de brutnaste

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att bryta
  • Nutid
    bryter
  • Dåtid
    bröt
  • Supinum
    har|hade brutit
  • Imperativ
    bryt!
  • Passiv
  • Grundform
    att brytas
  • Nutid
    bryts / brytes
  • Dåtid
    bröts
  • Supinum
    har|hade brutits
  • Particip
  • Presens
    brytande
  • Perfekt
    en bruten
    ett brutet
    den|det|de brutna

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

bryta - komma i konflikt med (lagar etc), inte uppfylla, kränka; "bryta ett löfte"; "bryta mot lagen"
bryta - blanda (med avvikande färg el. smak); "bryta en färg"; "bryta på norska"
bryta - bringa ur kontakt; stänga av; skiljas, bli oense; "bryta en tävling"; "bryta strömmen"; "bryta med sin fru"
avsluta, separation
bryta - forcera ett motstånd; "brytas ner av svårigheter"; "bryta ner en motståndare"; "bryta sig in"; "bryta mark"
bryta - (få att) gå i bitar; "vågorna bröt(s) mot klipporna"; "bryta malm"; "ramla och bryta benet"; "tala med bruten röst ("tala med svag och darrande röst")"
separation, sönderdela
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

bryta - norrländsk maträtt bestående av nedsmulat hårdbröd eller tunnbröd i fil eller mjölk; "Hon delade upp knäckebrödet till barnen genom att 'bryta' det på mitten."; "Handbollsspelare 'bröt' benet vid en kollision med en motståndare."; "Inbrottstjuvar 'bröt' sig in genom tak."; "Han drog sitt svärd från bälte och 'bröt' i striden fram."; "Monstervindar i fjällen kan 'bryta' sönder vilket flygplan som helst."; "De 'bröt' ner hans motståndskraft och vilja ordentligt."; "Telefonsamtalet 'bröts' plötsligt."; "Vi gick båda med på att 'bryta' kontraktet."; "I och med denna kris så 'bröt' jag upp från mitt äktenskap."; "Föraren i bilen som körde mot rött ljus 'bröt' mot lagen."; "Skolan 'bröt' mot sekretessbestämmelser."; "Han ansågs ha 'brutit' mot överbefälhavarens order och ställdes inför krigsrätt."; "Hon 'bröt' sitt löfte genom att berätta svaret."; "Kung Kristian hade 'brutit' den ed han avlagt vid kröningen, där han lovat att beskydda sina undersåtar."; "Sköterskan 'bröt' på tyska."; "Jag ska 'bryta' smak mot något som inte är så likt det vanliga."; "Det var kvinnan i lila som först 'bröt' tystnaden."; "Ljuset 'bröts' när det gick ner i vattnet från att ha varit i luften."
knäcka, bräcka, krossa, forcera, röja, bana väg, framtränga, pressa sig fram, krossa, knäcka, bryta sönder, tillintetgöra, utvinna, avbryta, stoppa, inställa, hejda, avblåsa, överträda, refraktera
lyda, följa, rätta sig efter, foga sig efter, hålla, följa, infria

Verb

bryta - få något skört att spricka sönder i mindre delar (ofta genom kraftig böjning)
bryta - åstadkomma något genom kraftutveckling; forcera ett motstånd
bryta - (genom kraftutveckling) förstöra något som självständig enhet; ofta överfört
bryta - utvinna malm, extrahera ett mineral ur malm
bryta - få något att upphöra att fungera, förlöpa o. dyl.; göra slut på ett förhållande, en verksamhet o. dyl.
bryta - (om lag, regel) inte följa en lag, regel, e.dyl. som samhället påtvingar
bryta - (om löfte) sluta följa ett löfte, en ed, sitt ord, e.dyl. som man själv bestämt
bryta - tala med främmande accent
bryta - (om färg, smak) ge nyans till den angivna färgen/smaken; blanda färg/smak till önskad kulör/smak
bryta - (om stämning) förändra en stämning, atmosfär
bryta - förhindra att motståndarlaget lyckas utföra en passning
bryta - om ljus eller annan elektromagnetisk strålning: ändra riktning vid övergång mellan två olika ämnen
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • bryta = fsv. = isl. brjóta, da. bryde, urnord. b(a)riutiþ 3 p. sg. pres. (Stentofta), ags. bréotan ds., mhty. briezen, bryta ut; till en ie. rot bhreud, säkerligen av ljudhärmande upprinnelse o. liksom flera andra rötter på bhr med likartade betyd, (jfr bråk, braka, brista) urspr, betecknande ett brakande ljud. — Bryta staven över, motsv. i da. o. ty., från bruket att domaren efter dödsdomens avkunnande sönderbröt domarstaven över den skyldige till tecken att han utfört sitt värv.

Ord Def. Poeng SAOL14