Scrabble-ordbok

Er TAL tillatt i Scrabble?

Annonsering

Bokst.

3

Poäng

3

Bokstavpoäng

T1A1L1

Scrabble ordböcker

Ordbok Namn Språk Tillåten
Svenska Akademiens ordlista 14 SAOL14 svenska JA

Definitioner

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Substantiv

tal - det att tala, förmåga att tala; "man måste behärska språket i tal och skrift"; "komma till tals ("få möjlighet till ett samtal") med någon"; "föra något på tal ("börja prata om något")"; "på tal om ("apropå") något"
tal - muntligt framträdande inför publik; "hålla tal"; "tacktal"
tal - matematiskt begrepp, antal; "udda och jämna tal"; "1900-tal"; "i runda tal ("cirka")"
prat, siffra
tal - räkneexempel, räkneuppgift; "jag klarade bara ett tal på skrivningen"
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Substantiv

tal - storhet uttryckbar i siffror; används även för tecknet; "Fyra är ett jämnt 'tal'."; "Löste du det 'talet'?"; "Stjärnor utan 'tal' lyser upp natthimlen."; "På äldre dar fick han ett allt mer sluddrigt och otydligt 'tal'."; "Jag är visserligen ingen talare, men man har likväl bett mig hålla ett 'tal' här ikväll."
skrift
tal - räkneuppgift
tal - ett bestämt antal
tal - det att tala; en muntlig framställning, i synnerhet under högtidliga former
tal - frambringande av språkljud
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

OmegaWiki Dictionary Ω

  • TAL
    En presentation eller form av oral kommunikation i vilken talaren gör sina tankar och känslor kända för en publik, ofta för ett specifikt syfte.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • 1. tal, antal, siffértal = fsv.: räkning, uppräkning, antal, tal; samtal, talan m. m. = isl. ds., da.: siffértal o. d., i ä. da. även: tal(ande) (i denna betyd, nu fa/e, se nedan), fsax. gital, mlty. (ge)-tal, antal o. d., ägs. (ge)lwl, antal, beräkning o. d.; av germ. *tala- n. [-Därjämte-] {+Där- jämte+} germ. *talö-, resp. *talön = fsax. tala, (an)tal, mlty. tale, bl. a.: tal(ande), fhty. zala i båda betyd. (ty. zahl, antal), ägs. talu, berättelse m. m. (eng. tale, räkning, berättelse); resp. svagt^ fsv. tala, tal, yttrande o. d., isl.: tal, räkning, tal(ande), da. tale, tal(ande). Jfr vb. tälja o. tala, men det inbördes förhållandet i fråga om bildningssättet mellan sbst. o. vb kan ej i enskildheter bestämmas (jfr nedan). Med avs. på betyd.-växlingen 'räkna' ~ 'tala' se paralleller under räcka o. räkna; jfr särsk. got. rapjö, räkning, men ty. rede, tal. Om härledningen se tälja 2. - Härtill -tals i sammans, med subst. kvantitets-beteckningar, t. ex. aln- (1617), hög-, tid- osv.; bildat efter genitivadv. på -s; utan motsvar. i grannspr.; i da. i alen-vis osv.
  • 2. tal, talande = föreg. Jfr taltrast.

Verb

  • Aktiv
  • Grundform
    att tala
  • Nutid
    talar
  • Dåtid
    talte / talade
  • Supinum
    har|hade talt / talat
  • Imperativ
    tala!
  • Passiv
  • Grundform
    att talas
  • Nutid
    talas
  • Dåtid
    taltes / talades
  • Supinum
    har|hade talts / talats
  • Particip
  • Presens
    talande
  • Perfekt
    en tald / talad
    ett talt / talat
    den|det|de talda / talade

Substantiv 1

  • Oräknebart
  • Nominativ
  • Obestämd form (ett) tal
  • Bestämd form talet
  • Genitiv
  • Obestämd form (ett) tals
  • Bestämd form talets

Substantiv 2

  • Nominativ
  • Obestämd form (ent.): (ett) tal
  • Bestämd form (ent.): talet
  • Obestämd form (fl.): tal
  • Bestämd form (fl.): talen
  • Genitiv
  • Obestämd form (ent.): (ett) tals
  • Bestämd form (ent.): talets
  • Obestämd form (fl.): tals
  • Bestämd form (fl.): talens

Folkets lexikon Folkets lexikon logo

Verb

tala - använda rösten till språk, yttra sig; "tala med varandra"; "talas vid"; "hon talar svenska"; "höra talas om något"; "tala ut ("säga sin uppriktiga mening")"; "tala om ("berätta")"
dryfta, knysta, konversera, orera, prata, pratar, samtala, snacka, språka, säga, ta till orda, yttra
tala - hålla tal; "tala i riksdagen"
tala - utgöra skäl (för eller emot); "mycket talar för att du har rätt i din bedömning"
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

Wiktionary Wiktionary dictionary logo

Verb

tala - producera ljud av ord, ofta i kommunikationssyfte mellan människor, prata; "–Har du tid att 'tala' med mig en stund? –Vad vill du 'tala' om?"; "Jag 'talar' svenska, engelska och lite spanska."; "Ni 'talar' bra latin."
prata, prata
skriva, lyssna, åhöra
tala - kunna tala ett visst specifierat språk
 = synonym  
 = antonym  
 = relaterat ord

OmegaWiki Dictionary Ω

  • tala
    Att kommunicera muntligen på ett givet språk.

Svensk etymologisk ordbok ᚱ

  • tala = fsv., isl. ds. = da. tale, fsax. talön, mlty. talen, räkna, beräkna, betala (jfr nedan), mhty. ds. (ty. zahlen, betala), ägs. talian, uppräkna, anse, av germ. *talön; sannol. denominativt (till germ. *talö~ .el. *tala; se tal 1), liksom t. ex. ty. reden till rede (se räcka l slutet). Om betyd.-växlingen 'tala' ~ 'räkna' se föreg. - Ett annat fnord. ord för 'tala' är isl. röda, i avljudsförh. till ty. reden. - Tala i skägget, motsv. da. mumie i skwggel, ty. in seinen el. in den bart hineinsprechen (el. mur mel n el. brummen). - Tala (el. prata) i vädret, se under väder. - Tala om rep i hängd man s h us, motsv. t. ex. i fra. parler de corde dans la maison d'un pendn. - En sammans, med pref. be- är betala = fsv. = da. betale, från mlty. betalen = ty. bezahlen, meng. be-tall, till mlty. talen i betyd, 'räkna upp (pänningar)', till tal i betyd, 'räknetal'; med samma betyd.-utveckling som i lat. numeräre o. grek. arithmein, räkna, betala. I fsv. i samma betyd, vanligen g wida = gälda, vilket dock började trängas tillbaka under 1500-t. för att efter hand huvudsakl. blott brukas i högtidlig el. jur. stil. - Sammans, övertala i modern betyd. = da. overtale är en övers, av ty. tiberreden. Under 1600-t. (o. in på 1700-t.) ofta i stället i betyd, 'intala, övertyga' t. ex. Schroderus Com. 1640 (i tyska texten: bereden), Widekindi 1671, Serenius 1727 osv.; dessutom 'avtala' t. ex. L. Petri 1555, m. fl. betyd. - Böjningen -té, -t av tala o. betala förekommer ännu ej i fsv.

Ord Def. Poeng SAOL14