Scrabble-ordbok
Er ÄMNET tillatt i Scrabble?
JA! ÄMNET är tillåtet i Scrabble och ger dig 8 poäng.
Annonsering
Bokst.
5
Poäng
8
Bokstavpoäng
Ä3M2N1E1T1
Scrabble ordböcker
| Ordbok | Namn | Språk | Tillåten |
|---|---|---|---|
| Svenska Akademiens ordlista 14 | SAOL14 | svenska | JA |
Definitioner
Substantiv
-
Nominativ
-
Obestämd form (ent.): (ett) ämne
-
Bestämd form (ent.): ämnet
-
Obestämd form (fl.): ämnen
-
Bestämd form (fl.): ämnena
-
Genitiv
-
Obestämd form (ent.): (ett) ämnes
-
Bestämd form (ent.): ämnets
-
Obestämd form (fl.): ämnens
-
Bestämd form (fl.): ämnenas
Folkets lexikon 
Substantiv |
||
| ämne - det som något är gjort av el. består av, materia, material; "kemiska ämnen"; "grundämne"; "färgämne" | ||
| materia, substans | ||
| ämne - område som man behandlar; "ett föredrag över ämnet "Sverige år 2000""; "uppsatsämne" | ||
| ämne - avgränsat kunskapsområde; "naturvetenskapliga ämnen"; "ämnes|lärare"; "ämnes|område"; "övningsämne" | ||
| materia | ||
= synonym
= antonym
= relaterat ord
= antonym
= relaterat ord
Wiktionary 
Svensk etymologisk ordbok ᚱ
- ämna, se
ämne . - ämne, i lagen 1734 i betyd, 'förmåga' ('som dess stånd, vilkor och ämne kräfva') el. 'ändamål' ('till kolning eller andra ämnen'), fsv. cempne (cefne), material, förmåga, tillfälle, anledning m. m. = isl. ef ni ds., da. evne, själskraft, förmåga, i ä. da. också material (i no.-da.däremot stavat emne); da. emne, föremål för andligbehandling, är väl däremot lån från sv.; en speciellt nordisk bildning (meng. efne är lån från nord. spr.) av urnord. *a//iza-(jfr till ljudutvecklingen hamn 3, väl av * hat no). Härtill vb. ämna, fsv. cem(p)na9 ntföra, bereda o. sekundärt: ämna = isl. e f na, utföra, da. evne, förmå (i betyd, 'ämna, ha för avsikt' däremot agte, have til hensigt, tiltcenke), ägs. efnan, cefnan ds., vartill avledn. sv. dial. ämta. Möjl. äro subst. o. verbet pa-rallellbildningar av samma grundord: germ. *afna- = ie. *opno-, jfr sanskr. apna-råj-, som eger gods; verbet kunde dock även tänkas vara avlett av sbst. ämne. Till ie. roten öp, arbeta, i lat. opus, arbete osv. (se närmare de besl. avel o. avljudsformen öva), tidigt bl. a. specialiserad på jordbruksarbete; jfr Li-déns utredning Ark. 27: 270 av fsv. byce cempni Hals. L., mark som genom nyodling blir (el. nyligen blivit) en gård, o. fno. ortn. Efni, väl: nyodling, nybygge, ingående i det flera ggr uppträ- dande järn ti. ortn. Landsom av fno. (fsv.) Landscempne, ävensom bl. a. i fsv. Agherscefne, nu Åk er s än de N. Sandsjö sn Smal. Betyd.-utvecklingen till 'material' är densamma som i virke o. ä. nsv., sv. dial. yrke; jfr än^en under to 1. Hit för Torp Etym. ordb. under emne även isl. afi, man, got. aba, som då egentl, betydde 'arbetare'; i så fall en bildning av samma slag som fhty. uobo, åkerbrukare (se öva); snarast föreligger dock i germ. *atan- en barnspråksbildning. - I betyd, 'ämna, till-ämna' användes i fsv. i stället ofta cetla (kvar i sv. dial.), avledn. av den inhemska motsvarigheten till akt l, uppmärksamhet (se d. o.); jfr akta att göra ngt. I ä. sv. tid uttrycktes 'ämna' dessutom med ärna, som i fsv. ännu icke utvecklat denna betyd , för att under de senare årtiondena alltmera vika tillbaka för ämna. Betyd.-utvecklingen i ämna o. ärna är f. ö. likartad: 'bereda'>'ha i tankarna'; se under ärna. - Härtill ämnes(s)ven, auskultant, lärjunge, extraordinarie, gesäll, 1747 (vid vetenskapsakademien; en funktion som även Bellman beklädde, enl. uppgift i 'Min lefvernesbeskrifning'), 1763 (vid lantmäteristaten), 1805 (vid mas-master iet) 1816 (vid bergslagsstaten) osv., SFS 1894 (om lärling som 'undergår förhör till ämnessven'); under senare tid ej officiell beteckning utan vanl. använt, särsk. i något högtidlig stil, i förb. ss. t. ex. 'de lärda yrkenas ämnessvenner' (1890), 'konstens ämnes-svenner' (V. Rydberg 1893), 'ämnessvenner af forskare och diktare' (Levertin 1898). Ordet har säkerl. införts av Vetenskapsakademien såsom en ersättning för det utländska 'auskultant' el. dyl. Detta synes framgå - utom av belägget ovan - därav att det sedermera närmast brukades av institutioner, som stodo denna nära, och att ännu Sahlstedt 1773 blott känner anv. 'In Academia Regia scientiarum auscultans'.